måndag 13 juli 2009

kliar du dig i ögonen?

Allting börjar alltid vid slutet
man gräver i jorden för att få smuts under naglarna
man hoppar över vattenpölar för att inte bli blöt
i ögonen kliar det om man
av någon händelsevis råkar vara
allergisk
är du det
kliar du dig i ögonen

den här sommaren har fått ett namn
en början inte ett slut ännu
men en slentrian
grå vardagsrytm och murar att riva
samt bygga upp
vi kallar det längtan

vissa åker till Paris
andra stannar i det här landet
jag är fast i mitt eget
finns inga bevakade gränser här kanske
men man växer fast
ibland
(gör du det
växer du också fast)

när vi pratar om livet
säger vi inte mycket alls
för att ovissheten kring det är större än
min egna handflata och det som inte får plats i den
kan vi inte rå oss på
de proppar tv-apparaterna fulla med reklam
och vi sitter där
stirrar in i en mångmiljonscirkus
utan att dansa i den
vi dansar bara till bob hund
eller
dansar du till något annat
är du för främmande för att ta mig i handen

vid slutet börjar allting
och alla som lider av hjärtesorg
gömmer sig i flera dagar tills deras liv börjar om på nytt
man kan sörja
man kan leva
man kan inte så mycket mer
det är viktigt att inte växa fast
men vi gör det ändå
gör det vi är bra på