onsdag 28 november 2012

om allt.


min mun är konstant torr. Ögonen känns tunga som bly och när jag vaknar är det mörkt ute. När jag kommer hem håller det på att bli ljust igen. Vi häller i oss nuförtiden, dansar tills fötterna värker och röker tills vi inte kan prata. Och jag somnar hos dig. På den kalla hala skinnsoffan under en vit filt. Du ligger i din säng helt utslagen och när du somnat kan jag inte sluta mina ögon och göra samma sak. Fäster mina ögon på en punkt i taket och undrar när det här tar slut.

Låtsas vara stabil. Säger att jag är lycklig och att mitt liv är mycket bättre än alla andras. Jag har inget att skryta över. En kväll när vi är inne i dimman så mår jag så illa att jag spyr i min egen hand. Vaknar upp dagen efter och minns ingenting. Låter vimmelbilder fylla i mina luckor. Sen pratar jag om det som att det var det coolaste jag nånsin gjort. Men hela min kropp är trasig och det är därför jag inte bryr mig. När min ölflaska är slut ber jag snällt om en ny. Tänker att jag bara är tjugo och att jag får leva såhär ett tag till.

Allt runtomkring rasar ner, det är ett ohållbart liv. En ohållbar plan. Men jag tänker att, det löser sig. Men jag ser i deras ögon att de inte tänker samma sak. Att de kanske vet bättre. Förlåt men, den senaste månaden har jag gjort så mycket dumt. Och jag önskar jag kunde säga att det är slut med det nu. Men det tar aldrig slut.

Jag är så obeskrivligt rädd för sjukdom. Att något i min kropp skulle vara fel. Tänker att jag måste boka en tid snart för att kolla upp så att allting stämmer. Men jag skjuter det ifrån mig. Lägger mig ner i sängen och sluter mina ögon för att försöka ge sömn en chans. Och den slår tillbaka. Med mardrömmar om död. Men jag kommer inte dö. Jag slänger bara bort mitt liv, slösar det på alkoholdimmor och klickcigaretter. När min vän ringer och frågar om jag ska festa och jag säger nej blir hon förvånad.

Det finns inga dagar längre. Det finns ingen tid. Tid är siffror som tickar på, något som försvinner men som startar om. Dagar är bara skillnaden mellan sömn och vakentid. Förut var jag alltid fixerad vid datum, för att veta hur många dagar det skulle vara kvar tills lönen kommer. Nu har jag ingen koll. Blir förvånad när lönespecifikationen ligger i brevlådan.