tisdag 29 september 2009

please please please let me get what I want



Jag är varken eller. Jag är ett hjärta som slår. Jag är ett avspärrat område där bara jag ryms. Jag önskar att det fanns ett avstånd mellan mig och min kropp. Att jag inte var lika nära. Det försvårar så mycket. Man känner inte lika mycket om man sitter utanför sig själv. Vill man känna? Ja. Vill man inte känna? Jo. Nej. Ibland vill man vara ett tomt skal men då man fängslat in sig själv så har man inga val. Man får inte välja var man vill vara. Psyskist eller fysiskt.
Jag hade velat vara i Paris nu.
Jag drömmer om Paris, om gamla fina hus och läppar som rör på sig. Läppar som sjunger på franska. Drömmer om Edith Piaff och det hon upplevde. Drömmer om Frankrike på Ediths tid.
Jag drömmer om franska dansklubbar. Om nätter som flyger iväg i ett lyckorus.

Jag vet inte om någon läser längre. Inte för att jag skriver för mina läsare, utan jag skriver för mig själv och till mig själv. Jag lever inte efter mina råd till andra. Jag skriver för er. Inte för mig själv. Jag skriver för att hoppas att någon ska tycka det är fint.
Men det gör ont att skriva också. Trots att orden ramlar ur fingrarna och det går så lätt. Det gör så ont att skriva om allt igen fast med andra ord.

Jag tänkte ha en fånig frågestund, men då mina läsare är runt tre, trots antalet som bloglove:ar, så kändes det inte som någon idé. Det är storhetsvansinne.

(Note to self: Jag ska aldrig mer falla in i någon. Aldrig mer bli kär.)

4 kommentarer:

  1. om du blev tvungen att tatuera in en mening eller ett ord på din kropp, vad skulle det vara?

    om du blev tvungen att välja en låt som skulle spelas om och om i din hjärna 24 h om dygnet för resten av ditt lv, vilken skulle det vara?

    jag älskar att ställa dom frågorna, älskar svaren jag får. så personliga.

    SvaraRadera
  2. vad ska du göra efter studenten?
    vad är dina drömmar och mål i livet?
    var stockholm en flyktväg ifrån dalarna eller var det din högsta önskan?

    SvaraRadera
  3. jag läser, och jag tycker att det är lika fint varje gång.
    jag kan fråga en liten sak; hur mår du?

    SvaraRadera
  4. jag tycker det är fint. och jag är en sådan som läser Färdlektyr och dansar min fingertoppsdans lite då och då. för förhoppningsvis tycker någon att det är fint.

    SvaraRadera