fredag 24 september 2010

du

Framkallade foton, den blanka nästan rörliga framsidan
hur du håller i alla fotografier, som om de vore lika sköra som jag
lika varsamt som du håller i mig -
på framsidan leker du i en barnpool på din mormors tomt, du ler
himlen är klarblå
byter bild, nu sitter du vid matbordet, på tårtan framför dig finns det fem ljus -
det är din femårsdag, en av många födelsedagar du inte minns
men du kan se det framför dig för du har löpt längs dessa väggar
länge
om nätterna springer du någon slags kapplöpning, du skriker mitt namn
som om allting handlade om mig
handlade det någonsin om mig
när du satt instängd på ditt rum om kvällarna
handlade det inte om mig
när satte dig på mopeden och åkte iväg
handlade det inte om mig
för hade det någonsin handlat om mig hade du låtit mig följa med
dig -
men jag gick hemma väntandes på att du skulle komma tillbaka
uppe på ditt rum satt numera ett skal av en människa som placerat sig
långt in i min hjärtgrop
du skrek aldrig på mig
människan skrek på mig -
flera gånger hände det att jag frågade när du skulle komma tillbaka
människan svarade att du var tillbaka
varför kan jag inte se dig mellan väggarna undrade jag i tystnad

För att få någonting tillbaka måste man offra något annat
jag offrade mig själv och
där var du
glänste i solen och lovade dyrt och heligt att
är den där människan dum mot dig igen, då ska hon få smaka -

stolthetshjärtat, en du som kämpar
inte kunde väl jag önska mig mer
och vi var tillbaka i barndomen igen, du sittandes vid bordet och leendet på dina läppar, du plaskandes i poolen, du utklädd till pirat, du levande -
lovar dyrt och heligt att jag aldrig ska sluta älska dig
lovar dyrt och heligt att aldrig rymma från dig
lovar du dyrt och heligt att aldrig lämna kroppen, att du kommer vara kvar där, inte lämna kroppen tom
jag önskar att du aldrig lämnar kroppen tom -
igen

2 kommentarer:

  1. Alva! Du skriver så fint! är så glad att jag hittat fram till din blogg =)

    SvaraRadera