lyssnar på samma låt hela tiden. Det är någonting med texten som får den att kännas inuti. Och när jag skriver det här lyssnar jag på den igen. Den här sommaren har gått alldeles för fort. Den har varit fin mest hela tiden och jag har sällan sett mörker. Men i början av augusti började något annat. Och alla som någonsin pratat om oss fick rätt. Har rätt. Önskar att du också förstod det, givetvis. Men samtidigt så fungerar det inte så, jag säger det till dig när jag ännu en gång ber dig komma ihåg vad jag sagt kvällen innan. Jag önskar också.
Jag skrattar åt mig själv när du berättar om olika förälskelser, för att jag vet att du inte vet någonting alls. Så du skulle kunna sticka hundra knivar i hjärtat på mig utan att veta någonting om det, jag skulle ändå bara skratta.
Jag skulle önska att du släppte allt någon gång, skulle önska att du kastade dig ut. Samtidigt som jag drömmer om att vi bilar genom Paris i en enorm hastighet, att du kysser mig i baksätet när solen går upp och att du håller om mig hela natten. När jag vaknar morgonen efter kan jag inte skilja på dröm och verklighet.
Försöker finnas där, vara närvarande på bästa sätt, men det fungerar inte när jag spenderar större delen av mina dagar åt att sakna dig. Och om du visste det så skulle jag förmodligen sluta leva på riktigt. Skämmas för att jag lät allting gå ett steg längre. Jag kunde aldrig låta dig bara vara världens bästa. Du är mer. Förlåt.
Orden räcker inte till egentligen, jag kan aldrig säga att jag saknar dig och få ut allting jag egentligen känner. Det finns en viss längtan att aldrig någonsin släppa din sida. Alltid ligga bredvid, klaga på hur du gnisslar tänder, be dig lägga din arm runt mig för att jag fryser, spendera tid tillsammans utan några andra, bara vara. Bara vara med världens bästa hela tiden.
Jag hoppas inte att du läser det här och om du skulle läsa det här så undrar jag om du skulle säga någonting till mig. Gör inte det. Låt mig vara helst, ta avstånd, lämna mig i det här tillståndet. Jag skulle nog inte stå ut med mig själv om du visste. Därför låter vi det vara som det är, bara ett sms bort, på andra sidan Sverige. Inget mer.
http://open.spotify.com/track/4uutXPpE7r38uaS7Dj4HkW
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar