tisdag 4 augusti 2009

hemliga anteckningar

bakom muren växer träden högre än molnen och bakom muren växer döden snabbare än livet
jag är där snart där vid gruset i vägkanten som jag snubblade på i en lögn förra året skador mot fotleden ett blå märke på knät
jag skriver utan punkter
behövs inte delas av någonting här

de säger att jag fortfarande är kär
att jag lider av ett hjärta som slår alldeles för hårt
och jag lider av dig
dig
dig
dig
dig
och dig
mig

man växer fast nu i slutet av sommaren
man får fel på hjärnan och jag delar gärna med mig
av mig själv men ett okänt handikapp tar större plats så du
kan inte tränga dig in här
jag skulle hemskt gärna vilja lära känna dig men
(jag vet inte hur man gör)

jag tar avstånd från vissa i smyg
från sådana som pratar alldeles för mycket om sånt som inte rör mig
från människor som gör mig obekväm och från människor som var så nära förut men som nu bara är ett namn och en centimeter på kartan

man kan inte skriva längre
jag skriver att man inte kan skriva längre för att inte lägga skulden på mig för jag vill kunna skriva har två år kvar av mitt skrivande man får inte sluta men gör man det ändå?
man tröttnar man lever man dör man vissnar man växer
fast
och jag vill hemskt gärna kunna släppa in dig
lära känna dig
vill att det ska vara fest i en lägenhet i bredäng igen vill att natten ska vara sen och din arm om min rygg i sömnen
minns du?
eller förtränger du sådant som du äcklas av?

det gör jag
fast jag äcklas inte av dig
dig
dig
dig

jag äcklas av mig och min förmåga att inte kunna prata med människor att inte kunna röra vid människor att ta det jag får och inte det jag vill ha
jag äcklas av mitt eget liv och mina egna tankar mina egna ord

jag måste hävda mig själv
måste ha uppmärksamhet
måste ha bekräftelse

allt måste släppa nu

1 kommentar: