fortsättning på min novell:

tips; läs första delen igen.


Jag vill dö med dig. Jag vill leva med dig. Jag älskar dig.
Dessa meningar borde komma efter varandra ur din mun. Inget annat.

Det var er första sommar tillsammans när ni grälade första gången. Det var mycket smärtsamt och när du tänker på det nu så rynkar du pannan och för händerna över ditt ansikte. Du ångrar dig nu. Ångrar att du skrek åt henne och ångrar att ni gick hem åt skilda håll den sommarnatten. Ni båda hade självklart intagit en lite för stor del alkohol och båda trodde att det var där det skulle ta slut. Men det är aldrig så enkelt att avsluta något genom att skrika, det kommer mer därtill. Du vet det därför sitter du här nu, på golvet och funderar på om du ska vänta tills hon vaknar eller lämna en lapp. Hon ringde dig dagen efter ert gräl och bad om ursäkt. Ni träffades mellan hennes hjärtprydda lakan och under täcket andades ni er egen luft. Det enda ni behövde för att leva. Ni var isolerade på hennes rum i flera dagar.

Vissa kan genom att andas samma luft i flera dagar få hemska andningsbesvär. Man botar detta genom att öppna fönstret. Öppnade ni fönstret i ert förhållande någon gång? Andades ni annan luft? Fick omvärlden också plats i det lilla rummet på ringvägen?

Du smyger över golvet till hennes läshörna och sätter dig i fåtöljen. Drar försiktigt ut hennes favoritbok ur bokhyllan. Det är en novellsamling skriven på engelska av Miranda July och inuti den finns ett brev. På kuvertet finns ett frimärke och din adress står skriven med snirkliga bokstäver. Det är förseglat och du vill hemskt gärna läsa men du skulle väsnas för mycket i ett försök till att öppna det. Det är i den här sekvensen du bestämmer dig. Solen har snart gått upp och hon sover oroligt.
Det här började med att du blev kär och du slutade aldrig vara det. Den ständiga känslan inuti din kropp var rädslan över att någon gång inte känna hur du går sönder när hennes hud ligger som ett extra lager över din. Det var det som tog dig hit. Osäkerheten och frågor kring vad förevigt egentligen betyder.

Solen har gått upp helt nu. Hon öppnar sina ögonlock i det tomma rummet. Det är en helt vanlig dag och er andra sommar tillsammans. Du är på väg därifrån, går i trapphuset med brevet i handen och när du kommer ut i friskluften så springer du, så som du aldrig sprungit förr. Samtidigt hugger dina fingrar i kuvertet så det bildas en öppning. I kuvertet finns en lapp. Inget avskedsbrev, inget brev överhuvudtaget. I rummet på ringvägen sitter hon nu upp i sängen, tar upp sin mobil och slår ditt nummer. Hon kan inte vänta, hon måste berätta. Det går tre signaler sedan hör du hennes röst. Du hinner inte uppfatta vad som egentligen hände innan du lagt på. Då läser du lappen och förstår vad hon sa.

När folk säger att de älskar varandra är det vanligtvis tre ord utan mening. Men vid vissa tillfällen kan situationen göra allt mer betydelsefullt. Man upplever ett starkare intryck än det som sägs på film och i förhållanden när man är tretton.
Du älskar henne, hon älskar dig.
Ibland behöver man tänka efter riktigt ordentligt på vad man egentligen håller på med och hade vissa saker inte legat där de skulle så hade det här aldrig hänt.


__________________________________

En liten uppdatering i alla fall! Men jag tror jag har en text liggandes från i höstas som jag kan dela med mig av. Puss på er, ni är fina-st!