söndag 23 maj 2010

New York I love you but you're bringing me down

Har ni tröttnat nu?
Jag uppdaterar inte lika ofta. Ber om ursäkt för det. Nuförtiden dödar jag tid om dagarna genom att inte göra någonting. Försöker andas. Ser mig själv ligga utslagen på sängen. Slutar andas. Försöker gå framåt men går bakåt. Det handlar inte om planering, det handlar om att falla genom planeringen. Genom alla hål. Luckor. Dagar. Timmar. Skulle ha gjort det och det igår men gjorde inget av det.
Spenderar tid ute, inne i stan sittandes i parker och tro att jag är förälskad igen. Det är jag inte. Du kan vara lugn. Jag har tappat tron på mänskligheten, börjat hata alla som inte hatar mig.

Till en vän sa jag: jag lever i en tom låda. finns inget här. bara mitt splitter.

Man försöker inte sy ihop mig, lämnades inte in någonstans på lagning. Jag är kvar. här.
Jag drömmer om sånt man drömmer om och jag fortsätter se mig själv utslagen på min säng. Medvetslös. Händerna utfläkta över lakanet. Ögonlocken vilandes över mina stora ögon. Jag drömmer inte. Jag ska aldrig mer drömma.

Jag kanske borde flytta igen. Lämna allting. Lära mig att andas. Flyga. Hoppas. Vi får se.

2 kommentarer:

  1. Återigen: alldeles fantastiskt.

    SvaraRadera
  2. Skriv skriv skriv

    SvaraRadera