tisdag 13 oktober 2009

Kroppen

Kroppen:
(I denna text kan han också vara hon)

Mun: Den del av kroppen som uttrycker sig sämst och låter mest. Oftast ramlar det ord ur mungiporna på ett oförklarligt sätt och när det väl händer så kan man inget göra. Munnen utsätts sällan för vidrörelse. Kan man inget säga, har man ingen mun.

Ögonen: Ögonen är din kropps kamera. Du tar bilder med ögonen som du aldrig kan ersätta med andra bilder. Dessa bilder sparas inuti din hjärna (hjärnans förklaring kommer nedan). Med ögonen ser du det som kan bli ditt, är ditt och det som aldrig någonsin kommer vara ditt. Ögonen ser det du önskar att du inte såg samt missar det du skulle vilja se. Kan man inte se, har man inga ögon.

Öronen: Öronen hör honom prata för första gången. De registrerar hans uttal och hur len hans röst känns mot trumhinnan (som förövrigt finns inuti örat och kan gå sönder om man går på konsert utan öronproppar). Med öronen tar du emot orden som kommer från din mun och till viss del andras munnar. Dessa ord kan vara snälla men de kan också göra ont. Det senare är mer vanligt än det förstnämnda. Om du inte hör vad jag säger, har du inga öron.

Hjärnan: Hjärnan uppfattar hur han ser ut i solen medan han sjunger. Den är multifunktionell och lyssnar oftast inte på vad hjärtat (hjärtats förklaring kommer senare) har att säga. Hjärnan är den som missförstår dig mest och den som inte finns där när du vill ge upp. Konsekvenserna blir då att du ger upp och hjärnan kan fortsätta utan dig. Inuti hjärnan finns de tankar som handlar om hur ditt huvud känns mot hans bröst och hur dina ögon glittrar i hans närvaro. Detta beror då på att hjärnan har fått dig att tycka om honom med hjälp av hjärtat. Har du glömt bort hur det känns, har du ingen hjärna.

Armarna: Armarna är de kroppsdelar som omfamnar honom. På armarna sitter det händer och på händerna sitter det fingrar. Fingrarna stryker hans nyckelben och de används när du flätar ditt hår. Din vänstra hand håller hans hand när du går på höger sida om honom. I hans fall så håller hans högra hand din vänstra. Kan du inte hålla om honom, har du inga armar.

Hjärtat: Hjärtat är din kropps alldeles egna slagsmål. Tänk dig hjärtat som din egen knytnäve. Men det försvarar dig inte, det slår dig bara hårdare. Hjärtat är det som dunkar i bröstkorgen när du går bredvid honom. Hjärtat är det som blöder när han inte längre vill ta i dig ens med en tång. Hjärtat registrerar hur högt dina mungipor dras upp när du ler mot honom. Det registrerar även hur lång tid det tar mellan alla slag när han lämnat dig. Slår inte ditt hjärta längre, har han försvunnit.

1 kommentar: